Jag noterar att 2010 inleds med en debatt kring vad som egentligen är sociala medier, varför det bara skrivs om Twitter och hur politikerna skall avgöra valet i de ”nya” medierna. Bland dagstidningarna har Twitter helt klart tagit positionen som den mest spännande kanalen, trots att den är så fel-, eller kanske snarare underutnyttjad. Facebook-hypen verkar däremot ha lagt sig hos de större redaktionerna. Varför är det så?
Jag tror nästan att PR-insatser av olika slag tenderar att riktas mot de kanaler som det skrivs mycket om, snarare än de som ger effekt. Särskilt bland politiker ett valår som detta. De stora redaktionerna skriver och debatterar just nu olika sociala media för fullt och verkar helt klart favorisera Twitter, utan att fundera så mycket på var publiken finns just nu. Politikerna läser, vill vara rätt och hakar på utan planering och tanke. Likaså gör faktiskt många företag.
Även om vissa insett betydelsen av en stor och välanvänd kanal som Facebook, av att planera och fundera så har långt ifrån alla en klar strategi. Jag skulle tro att det beror på okunnighet. Man följer helt enkelt hypen i stället för att använda de kanaler som verkligen skulle ge något. För att nämna några intressanta kanaler som man kan fundera på; Flickr, Wikipedia, Bambuser, Spotify, Twingly (ok, det är ett verktyg), YouTube, Rejta.se mfl. Även SEO är en mycket viktig del av den sociala webben, särskilt i PR-sammanhang.
De politker som vill göra en ”Obama” i Sverige har ännu inte kommit tillräckligt långt. Politiker som anammat sociala medier tenderar att använda Twitter som en megafon, och i stället för att lyssna, läsa och konversera som brukligt är så basunerar de ut sitt budskap entonigt på högsta volym. Många av dem gör det dessutom bara ett par gånger för att sedan lämna sitt konto utan uppdateringar. Oplanerat och dumt.
Vän av ordning undrar säkert vad ovanstående ändå betyder för demokratin och vad gemene man rimligen har för utbyte av en politikers och företags nätdebatt. Men visst vore det väl intressant om en politiker blev så intressant, så vältalig och framför allt relevant att folk faktiskt intresserar sig?
Delar av min spådom inför 2010 är kanske en glädjekalkyl? Sociala medier, SEO och webb är snart inte olika dicipliner utan smälter ihop i en helhet under paraplyet ”inbound marketing”. Jag tror att vi kommer att få höra talas om sociala medier i samband med politiker, val och grodor i dessa medier till leda under året. Någon enstaka politiker kommer att lyckas riktigt bra, men gissningsvis är det en engagerad person på gräsrotsnivå snarare än etablerade toppnamn som kommer att fortsätta med sin monotona monolog. Kommer sociala medier bli avgörande för valutgången? Njä. Men en viktig spelplan? Ja, absolut. Precis som för företag som vågar sticka ut och som vill vara bäst så kan politiker lyckas genom att vara den som lyssnar bäst i rätt forum och uttrycker sig klart, tydligt och relevant. Lärdomen efter valet kommer att bli ”planera och samordna politiker, åsikter och kommunikation bättre inför nästa val”. Då blir också sökmotorerna glada, vilket hjälper bloggare och journalister till nya uppslag.
Lämna en kommentar